Personalen drog med sig harry till ett rum.

- vad händer? sa jag till en tjej som gick lite bakom.

- dom tror att han kan ha något problem med hjärtat, dom tror någon slags hjärtinfektion. men lugn han kommer bli bra, det är bara som ett virus. sa hon med ett stelt leende, och lämnade mig ensam i den långa korridoren.

Jag gick in till killarna igen. Liam hade somnat, men Niall och Zayn var vakna. Dom kollade på mig förvånat.

- sooo? sa Niall sedan.

- they think he's having a infection in the heart, but he's gonna be okey they told me. sa jag nervöst och pustade sedan ut.

- well that's good! sa Zayn och blev lite gladare av att han skulle bli frisk.

- but guys, when are you going back to UK again? sa jag frågandes och kollade på killarna.

- when Harry is good, we are going back. sa Niall och tittade på mig.

- okey, i'm just gonna call Louis. sa jag och gick ut genom dörren och väntade i den långa korridoren.

Jag knappade in numret på min iPhone och efter ca 4 signaler svarade han.

- it's me. sa Louis trött. Klockan var ändå 4 på natten.

- well that's obvious. sa jag och skrattade lite åt honom.

- how is it with them? sa Louis spänt.

- Liam is sleeping all the time. Niall and Zayn are awake and they are as usually, Harry is not good. I was next to him all the night and suddenly the machine started barrel. and the doctors came in to the room and took him for search. and he have a problem with his heart but he is going to be okey, it's only a virus. sa jag och Louis blev tyst i telefonen ett tag.

- i'm coming. sa Louis och la på. Det ska bli skönt att få träffa Kimby, Ella och Louis igen, även om dom barar har varit borta i ett par timmar.

-

10 minuter senare kommer Louis med Ella i handen och Kimby sovandes i hans famn. Ella var hur trött som helst och hon kröp ner bredvid Zayn och somnade på direkten. Både Zayn och Ella sov som stockar. Niall satt vaken och kollade på tv och åt oreos kakor. somvanligt. Louis kom gåendes mot mig med en sovande kimby i hans famn.

- she was awake in the car, but then she fall asleep again. sa Louis och satte sig bredvid mig i den långa soffan.

Louis kysste mig länge och passionerat och jag besvarade hans kyss.

Jag tog Kimby ur hans famn och Louis höll om mig och kollade ner på mig och Kimby.

- she is so sweet. sa Louis och log mot henne.

- yes, she's so sweet. sa jag och pussade henne på pannan.

Hon vaknade av det och kollade chockat på mig och Louis. vi började skratta och samma gjorde Kimby, eller åtminstonde så log hon.

Man kan inte fatta att tiden går så fort. Kimby är redan 6 veckor gammal. Ella fyller 5 om ca 5 månader.

Det visade sig att Harry hade haft hjärtklappning och en inflammation, men den är fixad nu så allting är somvanligt. Louis och jag ska åka till Paris imorgon. Louis mamma och hans syskon är barnvakt åt kimberly och Ella medans vi är på våran semester.

- have you packed everything? sa jag och kollade på Louis som stod i köket och fixade välling åt Kimby.

- yes i have. sa han och log stolt.

- great. but we need to go to your mum so... sa jag men blev abruten av Louis.

- i know, so we can drop off Ella and Kimby there. let's go then. Sa Louis och gav vällingflaskan till Kimby, bärde upp henne och sedan gick vi till hallen och tog på oss våra ytterkläder.

- Ella, come on. sa jag stressat.

- calm down a bit. sa Ella surt.

Hon tog på sig sin jacka och vi gick ut mot bilen för att åka och lämna Ella och Kimby.

Louis spände fast Kimby i baksätet i hennes barnstol och Ella hoppade in själv där bak och fixade allt.

Louis gick runt bilen och hoppade in i förarsätet bakom ratten och jag satte mig i passagerarsätet sedan så började vi åka och lämna barnen.

När vi hade åkt halva vägen så kom ONE THING upp på radion.

- look who is on the radio? sa Louis och flinade mot mig och Ella.

- youuu. sa Ella glatt och bad honom höja.

Hela familjen satt och sjöng med förutom Kimby, Louis tog sing vers helt själv utan att jag och Ella sjöng med, men hela bilresan blev genast mycket roligare.

- home sweet home. sa Jag och gick in i våran lägenhet, det kändes tomt när inte Ella eller Kimby var här. Jag kollade på golvet. det låg vällingflaskor, leksaker, snuttefiltar, och halv ätna mackor framme på borden. Jag fick en chock, men man hinner aldrig städa när man har barn, och speciellt inte när Louis inte är hemma så ofta, allting blir så stressigt.

Jag satte mig och kollade i ett fotoalbum som låg i bokhyllan. Det var bilder från när Louis och jag träffades bland dom första gångerna. jag kollade på oss två. Vi var verkligen som gjorda för varandra. Jag bläddrade sida och hittade bilder från när Ella var liten. Louis och jag var väldigt unga då, men vi var glada, exakt som vi är nu också. Tårarna började rinna ner från mina kinder, det fanns bilder på Louis och killarna, mina bästavänner hemma i sverige. allt fanns samlat i ett fotoalbum, tårarna slutade liksom inte att rinna.

- why are you crying love? sa Louis panikslaget och sprang fram till mig.

- look. sa jag och visade honom bilderna i boken.

Efter en stunds kollande kollade han in i mina ögon.

- i love you Alessandra Chandler.

- And i love you, Louis Tomlinson. sa jag och kysste honom länge.

---

Louis försökte ringa killarna men han fick inte tag på någon av dom.

- what has happend? sa Louis sedan chockat.

- on the news they said that's it has been a car accident and it was four brittish boys in it. sa jag och tårarna började rinna. Louis la ner Kimby i sin sjukhussäng och gick fram till mig och höll om mig.

- i just don't want anything to happen the boys. sa jag mellan mina små snyftningar.

- calm down, we are gonna help them. sa Louis med sin lugnande röst.

Ella kom gråtandes emot oss. Louis öppnade sin famn och Ella satte sig i Louis knä och lutade sig mot hans axel och grät ut, Ella älskar verkligen killarna.

-

Efter ca 10 minuter fick vi tag på killarna, eller vi fick tag på zayn som var minst skadad tydligen.

Jag ringde honom från min mobil och hans röst lät lite darrig.

- ZAYYN? ARE YOU THERE? ropade jag förtvivlat i mobilen.

- i'm here. sa han med skakig röst.

- what has happend?

- car accident. Liam is hurt the most. But i'm fine, just pretty chocked. Me and Niall are good, but not Harry and Liam. sa han ledsamt.

- ohnoo... where are you, we are coming... sa jag sedan och höll inne tårarna.

- we are at daendaey rieds... men jag avbröt honom mitt i meningen.

- aha you are at danderyds sjukhus, we are there in atleast an hour, see you. sa jag och la på.

Jag kramade om Louis och sa att vi skulle åka. Idag var ändå dagen vi fick lämna sjukhuset eftersom att Kimby mådde så himla bra.

- come on honey. we need to go to the boys now. sa jag och pussade honom mjukt på hans läppar.

- yeah you're right. i take kimby and you take Ella. sa Louis stressat.

Jag tog på Ella hennes jacka och skor sedan gick vi ut och möttes av paparazzis. Jag tog tag i Ellas hand och Louis försökte dölja Kimbys ansikte så gott det gick så att hon inte får blixtrar i ansiktet. Jag låste upp bilen och spännde fast Ellas bälte där bak, sedan satte sig Louis framför ratten och i passagerarsätet satt Kimby i en barnstol, medans jag satte mig i baksätet med Ella.

- mum, are the boys okay? sa Ella sedan med rädsla i rösten.

- uhm.. Liam and Harry are not. sa jag ledsamt och kollade på Louis ansiktsuttryck. Han blev ledsen över det.

Ella började snyfta lite.

- but baby, they are going to be okey, they are at the hospital right? sa jag sedan till Ella som snyftade.

- yeah, i hope so.. sa hon och kollade ut genom det regniga fönstret, idag var det dåligt väder.

-

Efter ca 5 minuter var vi vid danderyds sjukhus. Jag gick fram till receptionen och sa att jag sökte Liam Payne, Harry Styles, Niall Horan och Zayn Malik. Kvinnan i receptionen kollade skeptiskt på mig som om det redan har varit massor av folk här och har velat hälsat på dom.

- dom är på rum 49. sa Kvinnan och log lite mot mig.

- tack så mycket. sa jag och gick med snabba steg mot hissen.

Louis var inte sen med att göra samma sak och Ella fattade ett hårt tag om min hand och vi började åka upp mot våning 7.

När vi var utanför rummet knackade jag försiktigt innan jag steg in. Zayn och Niall var vakna men dom satt i sina egna sängar. Liam hade ögonen öppna ibland och Harry hade dom inte öppna någon gång.

Niall och Zayn fick syn på mig. Ella sprang fram och kramade dom sedan vågade hon inte gå fram till Liam eller Harry. Hon började snyfta igen och Zayn tog upp henne i hans famn. och dom två satt där och pratade.

Louis bärde på Kimby och gick mot Niall som genast började leé när han fick se Kimby och Louis. Och jag själv satte mig mellan Liam och Harrys sängar. Liam verkade må rätt så bra, men harry hade någon maskin och massa slangar i hans armar och maskinen lämnade ifrån sig några pipiga då och då.

Jag satte mig vid Harry och greppade tag om hans hand. Jag lutade mig mot hans axlar och suckade.

- i hope you are okey, handsome. sa jag sedan och det rann en tår ner på min kind.

jag kramade om harrys hand hårt och kollade på honom. Han bara låg där fridfullt, han gjorde inte en min.

Jag vände mig om mot Liam som hade vaknat, han var lite dizzy men han hade inte ont.

-

Louis hade haft med sig mat till oss. Niall bokstavligen hoppade på maten. Louis kollade frågandes på honom som om han inte har ätit mat på 100 dagar. Niall log ursäktande.

- sorry, this food at the hospital is not the best. sa Niall och tog upp en subway macka och började käka på den.

- love, don't you want food? sa Louis sedan förvånat till mig.

- no, but thanks anyway. sa jag och släppte inte blicken från Harry. Jag ville inte att någonting skulle hända honom.

Ytterligare några timmar hade gått. Louis hade åkt hem med Ella och Kimby. Ella var grinig och alla dom 3 behövde sova så dom fick sova hemma hos min mamma.

Jag hade fortfarande inte rört mig ur fläcken. Jag väntade på att Harry skulle vakna.

Alla andra killar hade somnat eftersom klockan var halv 2 på natten.

Jag fattar inte hur dom kan sova, det ända jag tänker på är Harrys maskin som piper hela tiden.

Jag kollade mot bordet, aftonbladet låg där. Jag snappade åt mig tidningen och bläddrade lite bland sidorna.

Min blick drar sig åt den vänstra sidan i mitten av tidningen. Det var en bild på One Direction och om deras olycka. Jag läste lite och började garva åt den löjliga texten. Dom skrev att Louis var med och att vissa av killarna var nära döden upplevelsen, aftonbladet ska alltid göra allting mycket värre än vad det är.

Jag kollar åt Harrys håll. Hans ögon var öppna. Han stirrade på mig, vilket var ganska creepy. Jag fick panik och vände mig snabbt mot Harry och kollade in i hans ögon.

- you are awake. sa jag och det droppade ner en tår från min kind som hamnade på hans kind.

Jag torkade bort den och Harry bara nickade.

- can't you talk? please say something. sa jag nervöst.

- hiiiii.. det kom ut som en hes viskning. det var knappt så jag hörde det.

- i'm so happy you are awake. sa jag och pussade honom på kinden lite snabbt.

Harry gjorde inte en min. han kunde knappt prata och inte röra sig.

Jag drog stolen närmre sängen och kollade på honom länge.

han stängde ögonen väldigt hastigt.

Maskinen började pipa och dom andra killarna vaknade. Lamporna tändes i rummet och personalen kom inrusandes. jag kände paniken stiga. vad är det som händer?

---

Louis kollade chockat på mig ställde sig hastigt upp ur sängen.

- you need to go to the hospital, come on! sa Louis stressat.

- Louis be cool, i can handle myself. sa jag och skrattade åt Louis som försökte hjälpa mig upp ur sängen.

- sorry, old habit. sa Louis och gav mig kläder ur min garderob.

Jag tog på mig kläderna och sedan reste jag mig upp. Allting kändes somvanligt. Jag hade inte ont och det värkte inte. Jag gick mot utgången och Louis sa åt mamma och Ella och komma senare till sjukhuset, dom var för långsamma för att hinna fixa sig nu.

Louis körde upp bilen och vi åkte mot sjukhuset vilket tog ca 10 minuter. Louis hittade verkligen inte här i Stockholm så det är tur att han har mig. Vi körde till Karolinska och gick sedan in i den stora byggnaden efter att ha parkerat.

- ursäkta. Jag behöver gå till ett rum för jag tror jag ska föda strax. Jag hörde hur dum min kommentar lät, men vad skulle jag annars säga? Louis fattade ingenting av vad jag sa så han stod bara som ett frågetecken.

Jag fick rum 345 och jag la mig ner i sängen och väntade på att en läkare skulle komma.

Efter att ha hållit på i 2 timmar så kom vårat barn till världen. Det blev en tjej. Ella var som fastklistrad vid henne. Hon kollade på henne hela tiden, och var superstolt över att vara storasyster. Jag hade inte alls ont någonstans. Jag var hur pigg som helst och allt kändes jätte bra. Louis satt och höll i Kimberly som hon skulle heta. Jag tog ett kort på dom två och la upp på instagram och twitter och skrev "Kimberly is here, she really loves Louis". Bilden laddades upp.

In genom dörren kommer Zayn,Liam,Niall och Harry. Dom tjoar eftersom dom också har fått reda på nyheten. Louis hyschar dom när dom kommer mot sängen och dom kramar om mig och Louis och kollar sedan ner på Kimberly. Hon var mer lik mig en Louis. Med Ella är det tvärtom, hon är mer lik Louis.

Alla killarna ville självklart hålla Kimberly, Liam var väl den som ville hålla henne mest. Liam är en kille som verkligen skulle passa som pappa eftersom han älskar barn. han satt mest och höll Kimberly hela tiden.

- congratz to kimberly. sa allesammans sedan och log stort.

- thanks. sa både jag och Louis i kör. Jag var så stolt över kimberly, hon var så himla fin.

-

Killarna och min mamma hade åkt hem. Killarna hade åkt tillbaks till hotellet dom bodde på här i Stockholm. Dom skulle hälsa på alla fans sedan skulle dom på en intervju. Jag hade lite skuldkänslor eftersom Louis inte var med. han kanske hellre ville det.

- Louis im so sorry that you could'nt go with the boys. sa jag lite ledsamt.

- are you kidding me? i'm rather here with, you, kimby and Ella. sa Louis förvånat.

- good. sa jag glatt och kysste honom.

Ella satt mest och höll på med kimby, hon var verkligen fäst vid henne.

Jag log mot mina två döttrar. Jag kan inte fatta att allt har gått så fort mellan mig och Louis, jag är dock inte sugen på att ha fler barn, det räcker gott och väl med två för mig.

Nyheterna kom upp på den lilla sjukhus tv:n som fanns i rummet.

" 4 unga brittiska killar har idag varit med i en bilolycka. En är kritiskt skadad och dom andra är lindrigt skadade, detta hände mitt inne i stan och killarna färdas just nu mot sjukhus" jag stelnade tilll.

Louis kollade konstigt på mig, han fattade inte vad dom sa eftersom det var på svenska och Ella började gråta.

- Louis, call the boys NOW! sa jag och kände tårarna bränna bakom ögonlocken.

---

Jag kollade mig runt omkring för en gömplats. Jag såg Johan gå lite längre bort.

i 8:an blev jag våldtagen av honom på en fest, jag har inte pratat om det med någon förutom Olivia. Louis har inte ens fått veta det.

I desperat behov av ett gömställe tog jag på mig min luva för att dölja mig lite. Jag hukade mig snabbt ner bakom en buske. En gren knäcktes såklart. Han stannade upp och kollade rätt på busken. Jag kände rädslan stiga till max, jag var verkligen rädd. Han forsatte gå och jag sprang ut från busken. Han skulle aldrig hunnit se att det var jag. Jag sprang hela vägen hem till mamma. Jag plingar på minst 5 gånger innan någon öppnar. Tillslut kommer Louis med en handduk runt midjan bara. Jag kollar på honom, springer in och låser dörren.

- wow, what have you done? sa han och kollade frågandes på mig som stod och flåsade som ett fån.

- i had to run. sa jag andfått.

- why? sa Louis sedan förvånat.

- Johan. sa jag och kollade ner i marken, jag ville inte möta Louis blick.

- and who is Johan? sa Louis lite surt.

- i tell you later, or is anyone home? sa jag frågandes.

- no one, we are all alone. sa Louis och kysste mig, jag kände hans varma kropp mot min kalla. Han stod trotsallt i bara handduk så han var riktigt varm.

Louis drog mig mot soffan och jag satte mig bredvid honom och lutade huvudet mot hans axel.

- so who is Johan? sa Louis sedan.

- okey, promise to not tell anyone. When i was in eight grade i was raped by him. it was during a party and he hit me twice, i was to afraid to do something so i just ran home and just told Olivia about it. sa jag sedan och Louis kollade andlöst på mig.

Louis sa ingenting utan kollade bara på mig. Han kramade om mig men jag började inte gråta, jag är ganska stark om jag får säga det själv.

-

Louis och jag satt och kollade på TV, Charlie, Ella och Mamma var ute på någon resturang så jag och Louis hade myst ner oss bland en massa kuddar i soffan. Vi kollade på The Notebook och åt ben&jerry's också.

Efter ett tag var filmen slut och vi bestämde oss för att gå och lägga oss. Jag var trött och hade ont i ryggen, det är verkligen inte en lätt sak att vara gravid.

Louis bärde in mig och la mig försiktigt ner på sängen. Jag la mig tillrätta och kröp upp i Louis famn.

-

Jag sätter mig upp hastigt, Min mage värker som bara den. Jag kollar på den digitala väckarklockan till på den högra sidan om mig. Den visar 3.10. Jag känner en konstig känsla och tittar ner i sängen. Jag får panik.

Jag skakade om Louis och han kollade trött på mig.

- Louis, i think my water just broke.

---

Jag satt hemma hos mamma och glodde på ringen på mitt finger. Den satt så perfekt. Jag älskar verkligen Louis.

Jag funderade på om jag skulle ringa Olivia min bästavän i sverige och höra om hon kunde komma över, det var trotsallt ett tag sedan vi umgicks.

Jag tröck upp min kontaktlista på min iPhone och ringde sedan kontakten Olivia.

- hej det är olleee! svarade Olivia glatt, det smeknamnet gav jag henne.

- OLLEEEE, Det är Sandraaa! skrek jag glatt i luren.

- ALESSANDRAAAAAAAA! hur har du det? vi måste verkligen ses, nödläge. sa hon sedan.

- jag kommer hem till dig nu, är nämligen i sverige, mamma passar Ella, kommer om en kvart, puss! sedan lade jag på.

- mamma jag drar till Ollee, passa Ella åt mig är du snäll för att Louis är på intervju. sa jag och tog min jacka och stängde dörren till mammas lägenhet.

Det var kallare i Sverige än i London, men så brukar det vara. Det skulle bli så himla kul att vara med Olivia, jag har inte varit med henne på mer än ett halvår, vi passar på så ofta det går, men det är verkligen svårt.

Jag svängde upp vid Olivias lägenhet på Östermalm sedan knackade jag på våran speciella knackning, då var det bara fritt fram att kliva in.

- Olleee, jag är här! ropade jag högt över lägenheten.

- i rummet. ropade hon glatt tillbaka.

När Olivia fick syn på mig blev hennes ögon blanka, hon sprang mot mig i turbofart och kastade sig bokstavligen i min famn.

- Gud vad jag har saknat att ha en bästavän som dig här hemma. sa Olivia och kramade om mig hårt.

- Du anar inte hur mycket jag har saknat dig ollee! sa jag sedan och vi började skratta, det här påminner verkligen mig om gamla tider.

- Jag har köpt starbucks, komigen vi sätter oss i mitt rum och snackar! sa Olivia och drog med mig in på hennes rum.

Vi satte oss tillrätta i Olivias stora säng, hon har haft den ända sedan jag var 14 år, vi blev bästavänner när vi var 14år och har alltid varit lika tajta sedan dess. I denna sängen har det berättats massa hemligheter och vi låg alltid här och berättade vilken som var den snyggaste killen, vem man helst skulle vilja ha sex med och sånt, verkligen inget kan ta mina och Olivias minnen ifrån varandra.

Jag tog upp starbucks muggen och slurpade lite på vanilj kaffelatten, min favorit.

- du kommer fortfarande ihåg min favorit! sa jag och skrattade medans jag blinkade med ögat.

- såklart jag inte glömmer något sånt Ally, det vore ju skandal. sa en skrattande Olivia.

- så tell me, hur går det med Boo-bear? sa Olivia och skrattade åt hans namn bara för han hatar att bli kallad det.

- mer än bra! sa jag och drog fram fingret åt Olivia. Hon tog sig för munnen och några tårar slank ner från hennes ögon rinnandes ner för hennes kinder. Hon skådade den från alla hörn och kanter och pillade försiktigt på den.

- kan du fatta, för ca 6 år sen, låg vi i den här sängen och diskuterade vilka vi skulle gifta oss med. Vi skulle gå på varandras bröllop och det skulle vara dom största och vackraste bröllopen gud någonsin hade skådat. det är minnen det. sa Olivia och log mot mig.

- ja, du skulle gifta dig med henke och jag med wille, inte hade jag någon aning om att min drömkille Louis skulle komma in i mitt liv då. sa jag och skrattade åt tanken över det.

- Jag ska verkligen vara med, jag ska engagera allting... typ.. sa Olivia och skrattade åt sig själv.

- ja, såklart, vi bryter aldrig våra löften! sa jag och tog fram mitt pinkie finger.

Hela eftermiddagen spenderade jag hos Olivia. Vi pratade massa gamla minnen, gamla känslor, killar, våran fjortisperiod. Vi pratade ut om allting. det var så skönt att hänga med Olivia igen.

- Så hur länge stannar du i sverige då? sa Olivia frågandes.

- i 2 dagar till, sedan ska jag åka hem till London igen. sa jag suckandes.

- gud vad din mage har växt förresten, jag såg dig senast när du bara var lite rund, när ska du föda egentligen?

- jag vet inte riktigt, men det är strax har dom beräknat! sa jag glatt, jag längtade att få träffa vårat andra barn.

- jag dör verkligen, Aly, du lever i lyx, du har drömkillen, barn och bor i en fin lägenhet! sa Olivia och log.

- jag är verkligen glad att jag hittade Louis! sa jag och log stort.

Dagen hade flugit iväg och Louis skulle komma hem till min mamma senare. Dom andra killarna skulle bara vara på hotellet men Louis ville spendera tid med mig så jag lät honom göra det.

Efter cirka en timme till hos Olivia sa jag hejdå och vi skulle shoppa imorgon, det var längesedan.

Jag öppnade porten och gick hem från Olivia.

Påvägen hem till min mamma såg jag ett ansikte som jag kände igen. Jag stannade upp och frös till is, åhnej snälla inte nu.

---

- Ella komigen nu, vi ska åka till mormor, säg ingenting till pappa! sa jag och fixade det sista med mitt hår när jag väntade på att Ella skulle komma ut till hallen.

- jag vet, du har sagt det minst 15 gånger den här morgonen! suckade Ella högt.

- ja men skynda, planet går om ett tag.

- men varför sa du inget för? sa Ella förvånat.

- har försökt att säga det hela tiden, komigen nu Ella! sa jag och suckade.

Ella drog snabbt på sig sin svarta ytterjacka och jag drog på mig en skinnjacka över min gråa tröja.

Jag tog Ella i handen, vi gick ner för trapporna och hoppade sedan in i bilen som stod på uppfarten för att åka mot heathrow och åka mot sverige. Louis hade landat där redan imorse.

På flygplatsen tog jag upp Ella i min famn och gick mot incheckningen. Jag fixade allt med passen och sedan fick vi gå och vänta på att vi skulle få kliva på planet.

- hallååååååå! ropade jag innan jag klev in i mammas lägenhet i gamla stan.

- ALESSANDRAAAA! mamma kom springandes mot mig i full fart och började pussa mig överallt. Jag kramade om henne länge.

- jag har saknat dig mamma!

- och jag har saknat dig sandraaa! men vart har vi min favorit-tjej då? sa mamma och Ella började skratta.

- här! sa hon och ställde sig i givakt position.

Mamma lyfte upp henne och jag gick och satte mig framför tv:n, jag blir alltid så trött efter flygresor. Mina ögon blev tyngre och jag kände tröttheten stiga, och jag bestämde mig för att sova lite.

Jag vaknade av att min mobil pep till. Jag kollade och såg att Louis hade skickat ett sms, "hi love, i hope you don't miss me to much at home, i'm in sweden now, call me, love you" Jag skrattade för mig själv, han hade ingen aning att jag befann mig bara några minuter ifrån honom. Jag tog upp Louis kontakt och klickade ring.

- hey babe. sa Louis glatt.

- hi love. how are you?

- fine, and you?

- actually the same, how is it in sweden? sa jag sedan finurligt.

- great, we are in our studio in sweden, and how is it in London?

- it's good, ähmm.. yeah.. sa jag lite stelt, jag suger på att ljuga.

- are everything okey? sa Louis sedan nervöst.

- more than okey, but me and Ella miss you.

- and i miss my favourite girls too. sa Louis lite ledsamt.

- but got to go, see you soon. sedan lade jag på.

Jag hämtade Ella och sa hejdå till mamma, nu var det dags att gå mot killarnas studio och överraska dom.

Ella och jag klädde på oss kläderna och sedan gick vi med snabba steg mot studion. undra hur Louis kommer reagera.

Efter ca 5 minuter var vi utanför portdörren. Jag klickade in koden och gick sedan mot deras studio, här har jag varit många gånger.

Jag hörde deras röster. Jag öppnade sakta dörren och såg att dom satt i en soffa med ryggen emot mig. Jag smög in och sedan hoppade jag på Louis bakifrån.

- hey what are you.... Louis vände sig om och när han fick se mig och Ella fick han en chock.

- no that's not you.. sa han och ställde sig upp och skådade oss. killarna garvade åt Louis chock.

- it's all us, did we surprised you, because it was our plan.. sa jag och skrattade åt hans min.

Innan jag ens hann reagera kom Louis i fullt fart och kramade om mig och Ella. Han kysste mig överallt och jag skrattade bara åt honom, killarna garvade också eller alla utom Harry, jag måste verkligen snacka med honom.

- i love you. viskade Louis i mitt öra och kysste mig länge.

- and i love you. sa jag och pussade honom på kinden.

Efter pusskalaset satte jag mig ner bredvid alla andra killarna och Ella satte sig i Louis knä och kramade om honom. Louis tog tag i min hand och drog med mig ut i korridoren där inga var. Bara han och jag. Han kysste mig länge och sedan kollade han in i mina ögon.

- Alessandra Rose Chandler, will you marry me? sa han sedan nervöst.

Jag kollade på honom länge sedan började jag le.

- ofcourse i will, you are my true love. sedan kysste jag honom länge och han trädde på ringen på mitt finger.

---

Jag gick ner för trappan i trapphuset våran lägenhet låg i.

Utanför dörren hade killarna och paul kört upp med den svarta bilen med tonade rutor. Liam såg att jag kom och sprang ut och kramade om mig.

- hey man! how are you? sa han glatt.

- i'm good thanks, you? frågade jag lika glatt tillbaka.

- same! sa han och hoppade in i bilen och jag var inte sen på att göra samma sak.

Direkt när jag klev innanför bilen så hoppade alla killar över mig så det blev en gruppkram.

- hiiii! sa allesammans glatt och log sina största leenden.

- well helloo. sa jag och satte mig ner på min plats i bilen.

Paul sa att vi skulle åka mot heathrow nu, så alla var riktigt taggade på Frankrike.

Efter en halvtimme var vi äntligen framme vid flygplatsen. Vi tog våra väskor ur bagageluckan och paul ringde en massa vakter. Det kom ca 10 stycken vakter emot oss. Dom berättade att det var fyllt med folk och att alla vi killar skulle ha två livvakter var, sedan gick paul i bakgrunden för att se till så att det inte hände något.

Alla var med på planen och vi började röra oss mot ingången av flygplatsen.

Allting var avspärrat, fansen var som galna och bara hoppade och skrek. När dom fick syn var det som om dom inte hade sett mat på flera veckor och äntligen såg dom en stor mat-tallrik komma emot dom, alla blev hysteriska. Fansen grät och sa hej, jag nickade på huvudet och sa hej till så många som jag kunde, dom som hörde blev hur glada som helst.

Vi gick direkt till vårat privatplan. Jag satte mig med Harry, Liam med Niall och Zayn satte sig längst bak för han ville sova, och tro mig, när inte Zayn får sova blir han inte särskilt glad.

När allting var färdigt började äntligen planet lyfta och vi var påväg till Frankrike.

Dagen hade flugit iväg, Ella hade till mestadels suttit inne på sitt rum och lekt, eller så hade hon kollat på disneychannel tillsammans med mig. Det kändes tomt att inte ha Louis här, vi kunde inte ha våra standard filmkvällar och allt känndes helt plötligt mycket tråkigare.

Jag kom på att jag inte hade ringt mamma som bor i sverige på länge. Jag har bara kontakt med min mamma, inte med min pappa. Min pappa är italienare och det är därifrån jag fick mitt namn, men han lämnade mamma med mig helt själv, vilket jag tyckte var lågt. Pappa försöker alltid kontakta mig men jag struntar i honom totalt, jag kallar honom inte ens pappa, han exiterar inte ens i mitt hjärta.

Jag tog upp min mobil och tröck in på mammas kontakt och signalerna började tränga fram genom luren.

- Anna. svarade en mild röst.

- hej mamma, det är jag Alessandra. sa jag glatt.

- åhh, gumman! gud vad längesen! sa hon lika glatt som mig.

- ja verkligen, jag har inte haft tid att ringa, förlåt! sa jag sedan skamset.

- Jag vet att din tid är knapp lilla gumman, så det gör verkligen ingenting! sa mamma snällt. hon är bäst.

- hur mår brorsan då? frågade jag mamma.

- han mår bra, skaffat flickvän har han gjort så han är aldrig hemma längre. sa mamma och skrattade bara det där skratttet mammor kan skratta.

- vad kul för honom! men inte så konstigt, Charlie har ju alltid varit snygg! sa jag och log.

- japp, han har ärvt det av mig. sa mamma stolt.'

- hahahah, mamma då! sa jag och suckade glatt åt henne.

- du måste hälsa på strax, Louis och Ella måste komma, det var längesedan, sist jag såg Ella var för ett år sen. Sa mamma ledset.

- Ja, hon har växt som bara den. Men Louis är på europaturné nu, men han ska till sverige, så jag kan åka upp samtidigt då! sa jag och blev glad över min smarta ideé.

- ja det vore jätte trevligt!

- okej men säg inget till Louis, det ska vara en överraskning! sa jag och mamma skrattade åt mig.

- haha sandraaaa! sa mamma och suckade åt mig.

- men gumman, kom upp strax och hälsa på, jag och Challe saknar dig! sa mamma och suckade lite ledset.

- ja, jag lovar, jag saknar dig och Charlie också!

- men du jag måste gå nu, ring när du vet när du kommer! sa mamma sedan.

- lovar, puss älskar dig, hälsa Charlie! sa jag glatt.

- hälsa Ella, älskar dig, puss! sedan lade vi på.

Jag satte mig i soffan. Hur kan gamla tider passera så fort. Jag minns när jag hade fyllt sexton, det var samma år jag träffade Louis. Jag träffade Louis genom min förra bästakompis. Jag kommer ihåg att det var på sommarlovet när jag fyllt sexton, och amanda skulle åka och hälsa på hans familj med hennes familj, dom var bra kompisar och jag fick följa med. Louis och jag blev kära och vi träffades under hela sommarlovet, tillslut blev vi tillsammans. Vi träffades så ofta vi kunde vilket var jättesvårt, vi hade inga pengar så våra föräldrar betalade allting, mamma gjorde allting för att jag skulle bli glad och träffa Louis. ett halvår senare var jag gravid, jag hoppade av skolan och bodde permanent hemma hos Louis. Ella kom till världen några månader senare. Wow, vad tiden gick fort. Ibland vill jag bara spola tillbaka den. Då jag bodde hemma hos mamma med Lilla Charlie. Då jag inte hade någon, bara mig själv. Men jag är så himla lycklig att jag har Ella och Louis för utan dom hade jag verkligen inte klarat mig.

---

Ella och jag gick in genom dagisdörrarna, jag skulle lämna henne där över dagen nu.

En fröken kom och presenterade sig som Alice och hon tog med Ella i hennes hand och jag lämnade dom två ensamma, nu skulle jag åka och shoppa, för min mage har växt och jag behöver nya kläder till det.

Jag tog upp bilnyckeln ur fickan och satte mig framför ratten i min svarta rangerover sedan började jag åka in mot stan.

-

Jag gick in på en massa affärer, top-shop, abercrombie, juicy couture, och köpte nya kläder i storlek L så att jag kunde få på mig det. Efter en lång dag på shoppingen så skulle Ella hämtas. Jag hoppade in i bilen och åkte mot hennes dagis. Efter ca 10 minuter så svängde jag in på infarten och parkerade. Jag öppnade porten och klev in bort mot Ellas korridor. Hon kom springandes till mig i full fart.

- hej gumman! sa jag och lyfte upp henne och satte henne i min famn.

- hej mamma, jag har haft det jätte roligt idag! sa Ella och log stolt mot mig.

- vad kul, men jag ska bara prata med din fröken sen åker vi hem och säger hejdå till pappa för han ska åka på europa turneé och kommer inte hem förrens en vecka ungefär. sa jag lite ledsamt.

Ella suckade och vi gick till hennes fröken.

- hi! sa hon glatt och hälsade på mig.

- hey. we are going home now, but she is coming tomorrow too! sa jag och log mot Alice.

- yes, ofcourse, it's a honor to have Ella here. sa hon och sedan sa vi hejdå och jag och Ella började åka hem.

-

- homeeeeeeeeeeeeeee! ropade jag när vi klev in i lägenheten.

- in here. ropade Louis från köket. Ella sprang direkt till sitt rum medans jag gick in till Louis.

- hey love. sa jag och kysste honom.

- hi sweetie, i'm making dinner. sa Louis och drog in mig i hans famn och började kyssa mig överallt.

- pfftt... stop it, Ella is at the next door.. sa jag och småskrattade och försökte ta mig ur hans grepp.

- i don't care. sa Louis och log mot mina läppar när han kysste mig.

- so what's for dinner? sa jag sedan, för jag började inse hur hungrig jag egentligen var.

- spaghetti bolgoneise. sa Louis och fokuserade sig på maten.

Jag kramade om Louis för jag visste att imorgon skulle han åka ut på Europa turneé, och den varar ganska länge.

- you are going away tomorrow. sa jag och gjorde en ledsam suck.

- hey look at me. sa Louis och lyfte upp min haka så jag mötte hans blick.

- we are calling eachother every day, and i'm home in a week. sa Louis och kysste mina läppar mjukt.

- yeah, youre probably right. sa jag och dukade fram åt mig, Ella och Louis.

-

Jag vaknade av att mitt alarm gick, jag stängde snabbt av det och satte mig yrvaket upp ur sängen. Jag kollade åt sidan och såg att Alessandra sträckte på sig, och gäspade, hon var alltså vaken. Jag lutade mig ner mot henne och stödde mig mot min armbåge, sedan så kysste jag henne ömt.

- goodmorning love, i'm leaving today. sa jag och fortsatte kyssa henne.

- i know. sa hon och kramade om mig hårt, jag vet hur svårt det här är för henne.

Jag hade redan packat mina väskor igår så det var bara att klä på sig sedan skulle dom andra hämta mig.

Jag tog på mig en vit t-shirt och ett par chinos och en mössa. Sedan gick jag ut till köket och åt frukost.

Alessandra kom ut genom sovrummet, fast istället för att gå in i köket gick hon in i Ellas rum. Efter ett tag kommer Alessandra utbärandes på Ella och släpper henne i min famn. Ella halvsover och jag håller om henne så att hon inte blir ledsen för vi väckte henne.

- she's so tired, but she need to say goodbye to you. sa Alessandra och bredde en macka åt Ella.

- yeah i know, the boys are here in 15 minutes. sa jag och såg hur alessandras ansiktsuttryck ändrades, hon blev lite ledsen, men hon försökte dölja det, fast hon vet att hon inte kan dölja något för mig.

- Are the fans know that you are going off to france today, i mean the airport are gonna be full by people then. sa Alessandra förvånat.

- yes they know, but we have security guards, so everything is gonna be okey. svarade jag henne med ett leende.

Ella började sakta öppna ögonen. Hon kollade upp på mig med trötta ögon och sedan satte hon sig upp ur mitt knä för innan hade hon legat i mitt knä. Hon kramade om mig för hon visste att jag skulle åka strax.

Min mobil började ringa, jag tog upp den ur fickan och svarade.

- Louis.

- hi it's harry, we are down here now.

- now? sa jag förvånat.

- changed plans! sa han och suckade.

- coming. sa jag sedan och la på.

- what was that? sa Alessandra och kollade med stora ögon på mig.

- harry, they are here. i'm going down now. sa jag ledsamt.

Jag gick ut till hallen och tog på mig allt sedan så sa jag hejdå till Ella.

- i'm gonna miss you sooo much, but i'm home in a week Ella. sa jag och kramade om henne och pussade henne på kinden.

- i'm gonna miss you too. sa Ella och fick tårar i ögonen, det här händer alltför ofta i hennes liv att hennes pappa alltid försvinner ifrån henne. Jag kramade om henne igen sedan kom Alessandra emot mig.

- i'm gonna miss you, babe. sa hon och kramade om mig.

- i'm gonna miss you to, love. sa jag och kysste henne passionerat. Jag kollade ner i hennes ögon och hon log mot mig.

- i love you, promise to call every night! sa Alessandra besämt.

- every morning, every night. i promise. sa jag och kysste henne.

Jag öppnade dörren och lämnade min familj bakom mig igen, men alla börjar vänja sig nu.

---

Jag vaknade av en massa smatter på rutan.

Jag kisade ut mot fönstret och såg att det regnade, typiskt London.

Jag kollade på Harrys plats och såg att han och Ella låg och sov med varandra, Ella sov i hans famn. Dom var för söta för att bli väckta, så jag satte mig långsamt upp ur sängen för att förska att låta dom sova. Precis när jag sätter mig upp kollar harry med en trött blick mot mig.

- and where are you going? sa harry och gjorde en ledsen min.

- nowhere. sa jag och log mot honom.

- well i thought so! sa han och drog ner mig i hans famn. Han kysste mig försiktigt så inte Ella skulle vakna, vilket han misslyckades med totalt eftersom att Ella vaknade och blängde surt på oss.

- wooppss.. sa jag och log åt henne. Hon gav mig bara en arg blick och gick in på sitt rum.

- wait here, i need to talk with her alone. sa jag och reste mig upp ur sängen.

Jag öppnade försiktigt dörren för att kolla mot Ella. Hon satt på fönsterkarmen och kollade ut mot regnet. Jag såg att hon inte alls mådde bra.

- hur är det gumman? sa jag försiktigt.

- du och pappa älskar varandra och ni är kära i varandra fortfarande. Ni leker att ni hatar varandra när ni är med varandra fast ni egentligen älskar varandra, jag hatar Eleanor och du passar inte med Harry. sa Ella stelt.

- ja men din pappa sumpade det ganska rejält.. sa jag och suckade.

- ja men ge honom en chans mamma, jag ska ha ett syskon. Jag vill inte ha skilda föräldrar. sa hon ledset. Ella hade rätt, hon var så himla smart för att vara så liten.

- okej jag ska prata med pappa, jag lovar. sa jag och kramade om henne.

- ja och lös det, för jag vet att du saknar och vill bo med pappa! sa hon och log lite smått mot mig.

- japp du har rätt! sa jag och pussade henne på kinden.

Jag lämnade rummet och gick tillbaka till Harry, jag måste verkligen prata med honom.

-

Harry hade åkt till sin egna lägenhet, han och jag var bara kompisar, jag antar att det är så det kommer förbli, jag hade egentligen bara Harry för jag inte hade Louis, Harry blev min reserv.

Jag bestämde mig för att ringa Louis för Ellas skull, både hon och jag behöver det.

Jag tröck upp hans kontakt och tröck på grön lur. signalerna började gå fram.

- hi it's Louu. ¨

- hey it's me, we really need to talk! sa jag och log inombords.

- we do? sa han chockat.

- yes, i'm in love with you, and i'm always gonna be. sa jag nervöst.

- but i have Eleano...

- yeah i know, you have Elanor. Ella hates her just so you know, and me to. We are having a baby and we are really need to clear things up, okey? sa jag sammanbitet.

- well, if you say so. sa han lite ledset.

- what? sa jag förvånat.

- it's just that.. Eleanor left today, i don't know why, but she did because i told her that i loved you.

- you love me? sa jag förvånat.

- yes i love you.

- please, for me and Ella, move in with us again! sa jag nervöst.

- ofcourse. sa han med en glad röst, som den vanliga Louis.

- good, love you. sa jag och la på.

Allting var löst och det var väldigt skönt.

-

Eftersom att Louis har alla grejer här så hade han kommit nu på kvällen, klockan var ca 8. Han och jag satt i soffan och kollade på the notebook. imorgon skulle jag och Ella kolla på ett dagis, för hon behöver gå på det, hon behöver få ut all sin energi. Jag kände andetag bredvid mig. Jag kollade på Louis och insåg att han hade somnat. Jag log och pussade honom på läpparna sedan tog jag ett kort och skrev. "sleeping boyfriend..." sedan laddade jag upp det på min twitter. Jag väckte Louis och han följde med mig in till sängen. Vi låg och myste och sedan somnade jag i hans famn.

-

- mamma är det dagis idag? sa Ella glatt och hoppade i min säng.

- mhhmmm.. sa jag och drog täcket över huvudet.

- mamma.. upp och hoppa. vi ska ju åka om en kvart. sa Ella glatt.

- en kvart?!

- japp, skynda dig på! sa Ella och sprang in på sitt rum.

Jag kollade åt sidan och såg att Louis sov. Jag pussade honom på munnen för han skulle jobba idag med killarna och jag skulle vara med Ella på hennes dagis.

Jag reste mig upp ur sängen och sprang emot garderoben och tog på mig ett par hunters och en vit tröja, en svart väska, några smycken och en halsduk sedan så tog jag snabbt på lite smink och satte mig i köket och åt frukost tillsammans med Ella.

---

---

Det är mycket som bara kan förändras på en månad. Hur man bara kan bli kär i en annan. Jag blev kär i Harry igen, Louis blev tillsammans med Eleanor, allt är somvanligt. Inte för att jag fattar hur Louis kunde gå tillbaks till Eleanor men det är en sådan sak jag får leva med. Louis och jag är "vänner", vi kan inte vara osams eftersom vi väntar barn tillsammans, Ella tycker inte det är konstigt att vi gjorde slut, för vi bråkade ändå så mycket.

Så ja.. vad ska man säga, allt är normalt igen, eller så som det var förut.

-

- but when are you coming back? sa jag och gjorde en ledsen min åt harry som stod i köket.

- honey, it's only a interview.. sa han och log sitt fina leende mot mig.

- yeah youre right.. sa jag och satte på tv:n och sappade runt mellan dom olika kanalerna.

Harry satte sig bredvid mig och höll om mig, han är för bra han. Jag lutade mig mot hans axel och slappnade av.

- i love you. sa jag sedan och kysste hans läppar.

- love you to babe. sa han och gav mig en kyss.

Han reste sig upp och jag följde med honom till hallen för att säga hejdå, han skulle komma tillbaks imorgon.

- bye love, see you tomorrow. sa han och kramade om mig.

- yeah we do, love you. sa jag och kysste honom länge.

Han lämnade lägenheten och stängde dörren efter sig. Jag gick och kollade mig i spegeln. Min mage hade blivit hyffsat stor och man kunde lätt se att jag var gravid. Jag tog upp min mobil och ringde Louis, jag ville prata med Ella. Hon skulle komma till mig om ca en timme eftersom Louis också skulle på sin intervju. Signalerna ekade i telefonen och tillslut hörde jag Louis stämma.

- hi. sa jag tyst.

- heyy. sa han och suckade.

- can i talk to Ella please? sa jag och gav en suck tillbaka till honom.

- mhmm. sa han och gav telefonen till Ella.

- heyy mummyy! sa hon glatt.

- hi honey. when are you coming? sa jag frågandes.

- in about 15minutes. sa hon och jag hörde Louis och Eleanor i bakgrunden.

- okey, bye, see you then. sa jag och la på.

Det var ganska jobbigt att höra Louis med Eleanor, men det kommer det nog alltid att vara.

-

Det plingade på dörren. Jag reste mig från soffan och låste upp och öppnade. Utanför stod Louis, Eleanor och Ella. Louis kollade på mig och sen på min mage, jag döljde den snabbt så att han inte såg så mycket.

- mummyy. sa Ella och hoppade upp i min famn.

- hi sweetie. has everything been good? sa jag sedan och pussade henne på kinden.

Hon skakade på huvudet sedan släppte jag ned henne igen. Louis gav mig hennes ryggsäck och Ella kramade Louis och Eleanor hejdå. Jag stängde dörren och Louis gav mig en ledsen min.

-

Ella och jag hade bestämt oss för att baka amerikanska pannkakor till middag. min och Ellas favoritmat.

Jag gick in i köket med Ella i släptåg och tog fram alla ingredienser. Jag började vispa ihop en smet och Ella ställde sig på en stol bredvid och hjälpte till.

- where's harry? sa Ella lite ledset.

- he is on a interview, but he is back tomorrow. sa jag och log åt Ella som smakade av smeten.

- i miss him. sa Ella och log.

- yeah, mee too. sa jag och kollade ner i marken, ibland är det jobbigt att ha en känd kille.

-

Ella hade somnat i soffan, jag bärde in henne i hennes rum sedan kröp jag själv ner i min egen säng för att sova. Jag var så himla trött. Jag kröp ner i min och harrys dubbelsäng och tog på mig hans tröja för att känna hans doft, sedan somnade jag gott och skönt.

Jag satte mig hastigt upp i sängen för att någon kröp ner bredvid mig. Jag kollade åt sidan och såg att det var Harry.

- hi! sa han och drog ned mig i sängen igen.

- hey, why are you here now? sa jag med trött röst.

- we where done earlier, so i took a taxi home to you. sa Harry och kramade om mig.

Jag vände mig mot honom och började kyssa honom. Jag låg och myste med honom tills jag somnade i hans mysiga famn, det är i den jag trivs som allra bäst.

---